Nu har liten kommit.
 den 15 Januari kl.22:30 började mina första värkar...
kl.4 ungefär så stod jag inte ut längre, då dom vart krafftigare o varken jag eller Fredrik kunde sova.
  vi åkte in, och det var en hemsk resa ner, jag satt i baksätet o hängde över bilbarnstolen, och värkarna va hemska.
när vi kommer fram så är Sandra där för o hämta Jill.
 Kändes jobbigt o lämna bort henne, men värkarna fick en o tänka på annat.
väl inne på förlossningen så vart vi mottagna av Fredrik's kompis' tjej's mamma som jobbar där.
 vi fick snabbt ett rum, fick byta om o så tog dom CTG-kurva.
 Dom kolla hur öppen jag var, 5cm.
  fick använda lustgas, o värkarna vart jobbigare, o tillslut bad jag om o få bedövning, i ryggen.
 när jag väl fick det så kunde man verkligen slappna av o äta lite.
sen började det trycka på...dom kollade hur öppen jag va, o tillslut va jag uppe i 10cm.
 allt gick så fort, prövade förlossningspall eller vad det heter, då gick vattnet..
Det var hemskt smärtsamt, och det syntes att det var mycket jobbigt för Fredrik att se mig i sån smärta.
 sen fick jag ligga på sida, o tillslut låg jag o jag trodde jag skulle gå sönder, men de gjorde mest ont i rumpan, som om bebbe försökte ta sig ut där..

 o tillslut så börja huvudet komma ut, men jag kände för o ge upp, sista krystningen så ville jag bara lägga av, men då kom han, o direkt när han va ute försvann smärtan.
 han va underbar.
o så söt.

16 Januari 11:56 föddes han.

13½timme efter första värken så va han ute, det gick ovanligt fort.
och alla barnmorskorna va imponerade att jag skötte mig så bra, o att jag hade sånt tålamod när dom sydde o höll på.
 o tro mig, när dom syr, det känns knappt, speciallt inte efter de jag kände. =/

så nu har vi våran älskade Leo här.
    

3890g o 52cm lång.

På måndag...då smäller de. =P
 Eller ja...då kommer liten ut senast, eller liten kan dyka upp på tisdagen dock, men på måndag kl.8:00 så ska jag vara på Danderyd för igångsättning, om det inte startar nu under helgen...vilket det inte verkar göra, inga värkar alls ännu.
Är uppe i en vikt på 65kg nu också, började ju på 48-49kg.

 Va på CTG-kurva den 10de för barnmorskan vart lite småorolig när litens puls va så hög till o från, så hon ville försäkra sig om att allt va bra.
 Dom tyckte allt såg okej ut, förutom att de va lite konstigt att jag fick så många sammandragningar som knappt kändes.
  Jag går ju in i vecka 42 nu på måndag så..

Ska bli skönt att liten kommer snart! =)
   Om det inte startar idag eller imorgon så blir det att lägga sig tidigt på söndag, o sen upp vid 5 på måndag, se till att allt är klart, sen åka runt 6 för o ta med Jill ner till Sandra i Åkersberga, hon ska passa min lilla älskling tills liten är ute. =)
  Känns bra att veta att hon är i goda händer, eftersom hon är en liten rymmare, plus att då får hon leka med sin kompis Asta o gosa med lilla Lovisa som börjar bli en stor liten tjej. =)
  
Kommer bli så underbart att få våran lilla älskling snart.
 Fredrik är super nervös, och jag känner mig väldigt lugn, konstigt nog, kommer väl få panikanfall när man kommer fram o börjar leta parkering i danderyd...   

   JAG SKA BLI MAMMA!!
Känns underbart, även fast jag alltid tänkt att 25 är rätt ålder, så funkar det ju nu också... eget boende (hade helre velat bo i villa dock), fredrik jobbar som en tok, o allt går runt.
  nu är det inte lång tid kvar iaf... får se om värkar kommer imorgon, annars så blir de måndag. =)

   Allt är klart, nu är det bara liten som fattas!
 Spännande spännande!!!

i vecka 32 nu då. =P

 Tiden går fort.

Varit hos barnmorskan den 14 Oktober, då mätte hon magen, har för mig att hon sa att de va 27cm då, o hon tog blodprov o urinprov, allt va bra.

 bebis hjärta slog som det skulle.

Den 1 November var vi hos henne igen, då mätte hon bara magen o då va den 29-30cm eller va hon sa, och hjärtat på bebis lät bra.
 Hon skickade även remiss (eller vad det heter) till danderyd, så vi ska få komma o titta på förlossnings avdelningen, så jag slipper känna mig så orolig som jag till o från gör, vi har fått tid dit den 22 November.
 Sen skicka hon även till Odenplans Ultraljud, för en extra koll att bebis växer som den ska, eftersom jag alltid varit så smal (BMI 18 på inskrivningen), hon trodde de inte va någon fara, men frågade om vi ville kolla för säkerhetsskull, o det är så klart jag vill, plus att de skulle va så roligt o se liten fast större, o förhoppningsvis få nya bilder.   

  Vi ska till ultraljudet den 15 November, och har även tid hos barnmorskan den 15de November en timme efter att vi ska va på ultraljudet, ska boka om tiderna lite.

  Den 26 November ska vi även på förlossningsinfo hos barnmorskan, och den 7 December är det barn & amningsinfo på samma ställe, och den 1 December ska jag till barnmorskan igen.
  Väldigt mycket spring, men nu är det inte så långt kvar iaf.

den 2 Januari 2011 är liten beräknad, så får vi se hur nära det de blir.

Jag har "sakta" gått upp i vikt, 25 Oktober vägde jag 59,6kg, 2 November vägde jag 60,2kg, 4 November 60,7kg, och just nu idag 9 November väger jag....60,4kg, dock brukar jag väga mig på kvällen innan jag ska lägga mig. =P

Jag har suttit o kollat på massa olika ställen där man kan få gravidmassage, verkar skönt, o skulle behöva något sådant avslappnande, men skulle isf vilja gå med någon, eftersom Fredrik inte gillar massage direkt.

 Måste laga någon middag snart tror jag, Fredrik är väl inte borta så mycket längre, hoppas han kör försiktigt, med tanke på hur mycket snö som blåser omkring, lär va många olyckor idag. =/

  Ska försöka smita ut med hunden när det inte blåser lika mycket, för annars blåser vi bort.   

   Ha de bra.

    Igår gick jag in i vecka 27 av min graviditet.
Jag har varit dålig på att skriva i bloggen också.   

  Liten sparkar, slår och sprattlar som en tok i magen, fått många som frågat om jag kännt den röra sig ännu, och det känns lite konstigt att få den frågan när man "klagat" på att liten gör illa mig inifrån i veckor.   
 Vi var på ultrljud i vecka 17, och då hade liten precis börjat små sprattla då o då någon/ra veckor tidigare, så jag har kännt liten i över 10veckor nu.   

Jag lyckades även få litens sparkar/slag/sprattel på film för några dagar sen.
 
Inte bästa kvaliten, men de syns om man tittar ordentligt. =P
 
  Senaste tiden har jag blivit tröttare och tröttare också, vill nästan bara sova, men när jag väl försöker sova så kan jag inte.
 Har inte varit lika hungrig längre heller...
Men bebis mår bra iaf, slåss som en tok, och inte f*n tycker han om när jag sjunger "min sorts musik", 60tals o sånt, då slåss h*n, men hör h*n pappans musik så ligger h*n minnsan lugn o lyssnar...   
 Som den här High School Musical 3 låten dög inte direkt, sprakade till mig till o från medans vi lyssna...

 Men pappas duger...

Iof är detta en bra låt men ändå...
  en liten Bandit-bebis   blir det tydligen, radion står ju på bandit och liknande rockstationer så..

Juste, har ju fått äran o förtroendet av kära svärmor att fixa till hennes framskärm (och lite annan rost) på hennes andra bil som skall säljas. =P
Va tycks? Inte klart dock, mer slipande ska göras, o skulle behöva lite mer spackel, har ett större rosthåll på andra sidan bilen som jag vill fixa också..
     <Klicka för att förstora!!
 Så jag sitter inte o latar mig helt på dagarna..
 Idag va jag ute i över en timme o slipa, så grannarna tröttna nog på mig.   

Måste ju laga någon mat nu också ju, tills Fredrik kommer hem, när de nu blir..
 O Jill vill nog ut snart igen..
  Och min rygg hatar mig igen... jag borde verkligen gå till naprapat...varför gör jag inte de!!??

  Juste, idag väger jag ca 57,5kg.... hehe. *tjockis*

Ha det bra alla!!!  

Dags att uppdatera lite mera igen, borde skriva oftare, men det händer inte så mycket nytt med lilla magen. =P
Den är fortfarande liten, växer gör den nog, men knappt märkbart.

Väger 51,7kg sist jag vägde mig, o låg på 49kg innan jag vart gravid, och har gått 18veckor i måndags, snart halvvägs.

Det är löjligt hur mycket man kan längta, men ibland blandas det med lite oro, oro inför hur det ska gå med allt.

Jag känner mer för att jag vill jobba lite mera, men när jag väl är på jobbet känner jag inte att jag är till någon nytta, min ork är inte som den borde vara, blir trött så fort o lätt, o att sätta sig på huk sen resa sig känns som ett maratonlopp, förstår inte hur jag ska klara det när jag är runt vecka 35... =S

Men nu får man väl en hel del träning i och med att jag “springer” upp och ner för trappan med alla saker, för nu har vi ju fått börja flytta ner, vi har nog kommit ungefär halvvägs i att flytta ner allt. =)

Jag kan ju inte bära hur tunga saker som helst, så jag bör ju ner småsaker, och sen när Fredrik kommer hem vid 17-18tiden så äter vi o bär ner lite större saker.
Någon av hans vänner ska nog komma förbi o hjälpa oss med Kylen och frysen någon dag snart, för det kommer nog bli lite risk för att jag inte kommer orka, och vill inte pusha mig till gränsen heller, men sitter iaf inte och slöar (så mycket).

Nu börjar det iaf bli lite rutin i vardagen för mig, eftersom jag inte jobbar så mycket.
En typisk dag:

Fredrik ska ju åka vid halv 5 på morgonen, då går jag upp på toa och säger hejdå, sen går jag och sover tills 10, då går jag upp på toa igen, ut med hunden så hon får göra sitt, sen går vi in och äter frukost.
Iom flytten nu så spenderar jag mycket tid att flytta saker ner för trapporna, sen vid 13tiden så vill Jill ut igen, sen äter vi lunch.

Sen vid 16:30tiden så hör jag med Fredrik hur långt hemåt han kommit så jag vet ungefär när maten ska vara klar (fredagar slutar han ju 13:30 så då hinner han hem o hjälpa till med maten).

Sen när Fredrik kommit hem så umgås man, sen ska Jill ut igen.

Sen har det blivit att jag måste äta en macka innan jag ska sova, för jag är så hungrig igen, försöker undvika att dricka precis innan jag ska sova, för även fast jag går på toa innan vi lägger oss vid 22-23tiden så är jag super kissnödig igen vid 4:00-4:30... Tur att Fredrik ska upp då o väcker mig så jag får en anledning att tvinga mig upp o kissa. =P

Jill tycker nog att jag börjar bli lite tråkig ju längre in i graviditeten jag kommer… hon vill konstant busa, och hon har börjat nafsa o dra i fingrarna mera för o få mer uppmärksamhet.
Man tycker det är jätte jobbigt, men hon känner sig väl lite utanför, eftersom jag knappt orkar busa någon längre stund, och får ont i magen om jag rör mig för häftigt, min kropp tycker inte riktigt om det här, men den är duktig. =)

Förut kunde jag ju iaf kasta bollar o repknutar ute åt henne, och försöker göra det nu med, men mina ben vill bara sitta hur mycket jag än tvingar dom att stå, nu är dom ju trötta efter allt spring i trappan, tycker synd om knäna när man bär saker nerför… och uppför känns som 300meters sprint. =/

Tur att Jill har perioder då hon bara vill gosa, det är mysigt, och att hon är så trött på morgonen, men vid 10 så MÅSTE jag upp och kissa, och då är det såklart att hon också vill ut, rätt ska vara rätt. =P

I torsdags var första natten i nya lägenheten, vi lyfte ner madrassen o det, och det var mysigt, men svårt o somna eftersom allt va så spännande o nytt.

Och vid halv 5 på morgonen så var det jätte kallt, så jag fick sno Fredriks täcke när han skulle åka, och Jill värmde mina fötter. =P

Vi vill ju helst inte ha elementen på nu, eftersom dom drar så mycket ström, så jag ska nog börja sova i mjukisbyxor o linne.
Fick ett matchande sett av mamma förut, svart linne/tröja med svarta matchande mjukisbyxor i lång moddel. =P

Mysiga att ha inne, ska nog bli mina nattkläder. =)

Magen gör konstant ont… eller snarare ömmar, fast den töjs ju och växer så det är väl förståligt.

Är glad att jag inte spurtar i storlek, då skulle det nog göra ondare, nu växer ju min mage så långsamt, och det hoppas jag den fortsätter med. =D

Föredrar liten mage, jag har inget emot andras bebis-magar, men jag känner inte att jag vill ha en jätte kula… men oturligt nog kan man inte välja, så jag får bara hoppas på att jag inte blir för stor. =P

O bebis kickar/slår mig ofta, riktigt hårdhänt nu faktiskt, så jag förstår inte hur jag ska stå ut sen när liten blir större, är ju så stark redan nu, eller så vet liten va de ska slås för o kännas mest.

Men det är mysigt på sitt eget lilla sätt. (A)

Längtar lite tills Fredrik kan lägga handen och känna sin skapelse.

För varje idé och förslag gällande barnet o allt vi planerar så känns det mer och mer som om han kommer bli en superbra pappa.
Vi vill uppfostra på ungefär samma sätt och har ungefär samma gränser, och ju mer vi pratar ju närmare kommer vi.

Hans ögon tindrar när han tänker på liten, allt känns så bra.

Har ju även fått moderskapsintyget, så det borde jag verkligen skicka in, men har svårt att få tag i adressen just nu eftersom internet ligger nere för oss, tele2 har problem här… inte ens hemtelefonen fungerar. =(

Men men, det är ju minst 20veckor kvar tills liten ska komma till världen, så vi hinner, tänker inte lägga det på hyllan så jag glömmer det, men behöver inte stressa som en tok (ännu).

Och jag vill till Ikea, just nu för att köpa lite nya saker till köket, tallrikar framförallt, har haft söner typ 2stycken…då det börjar bli brist, och djupa tallrikar har vi bara två stycken...

Bebissaker har vi en “liten” lista på vad vi ska köpa när det börjar närma sig lite mer, madrass, täcke och sådant mer nödvändigt.

Allt börjar falla på plats nu, och tror allt kommer kännas lugnt och skönt nu när vi äntligen fått flytta till större, man får lite mer egen plats, och kan gå undan mer om man vill va lite ifred.

Jill får mer yta att röra sig på och blir lugnare, så nu kanske vi äntligen kan må super och verkligen trivas och koncentrera oss på mer viktiga saker ist för stress av allt som “borde göras”.

Speciellt nu när vi har diskmaskin så man slipper tänka på disken på samma sätt (ska nog köpa en billig nyare, hittat än för 1995kr som är energisnål, men det får vänta lite) och då har man mer tid och ork till att hålla ordning på allt annat.

Plus att nu har vi miljoner skåp så allt får plats. =)

Känns skönt det här.

Nu måste mina fingrar vila, uppdaterar mer sen någon dag.

Ha det bra.

Hejsan.

 Mycket tid har gått nu, borde skriva oftare, men det händer faktiskt inte så mycket med magen.
 Jag slutade med mina ACO KVINNA tabletter, för jag mådde aldeles för illa av dom för att det skulle vara värt det, syster min berätta att även hon mått illa av dom, men att man ska äta dom efter maten, jag har altid tagit dom sammtidigt som jag äter, men iaf, jag gav upp.
 Dom är bra för o få i sig folsyra & järn, men det är bara järn jag har brist på, så jag har köpt fler järn tabletter, så dom kör jag på, har varit duktig o tagit en varje dag. =)

Vi har även införskaffat oss en vagn, lite tidigt tycker vi, men kunde inte låta bli när det var en sån jag ville ha, och den bara kostade 51kr. =)
 Och köpte lite kläder på blue fox i stan, kunde inte låta bli, när väl syrran får en liten då ska hon få en likadan tröja fast som det stor "Moms lil' vampire" på. =)
    
 (Klicka på bilderna för att förstora dom!) 

 
Magen min har haft lite otur också, fick sig en smäll, av lilla vovven.
 Hon gjorde det inte med flit, lilla Jill skulle skydda mig från dom mycket irriterande flugorna som störde mig när jag försökte sova.
 Hon stod på soffarmstödet som är precis bredvid sängen där jag låg, hon halka till o landa jämfota på mig, *aj* han dock spänna mina präktiga muskler...iaf dom få små jag har, och hon föll bara några ynka 10cm ungefär.
 Iaf, det gjorde ont ett tag, men det gör det ju alltid när man får en smäll, och sedan va allt bra igen, dock var man ju orolig.
 jag var beredd på att det skulle komma blod nästa gång jag va på toa, men inget.
 Fredrik vart också orolig, så man stressade upp sig ändå mera.
Mamma sa dock att det är nog ingen fara när den är så liten, så jag hoppas på det.
 Och Fredrik har lyssnat på magen och sagt att det låter som om någon rör sig därinne, och jag har tyckt mig känna små rörelser då o då, speciellt när man ska sova, så hoppar han/hon är oskadd, annars får vi veta det på ultraljudet den 29de. =)

Fredrik har blivit mer o mer kär i vår lilla bebis, konstant pussande på mig o magen när han får chansen, klappar o kramar runt magen, och mycket prat med magen.
  All oro han (och även jag) hade från början är som bortblåst, vi bara längtar.
  Dock får jag små oros-anfall då o då, men då finns han där att hålla om mig o säger "vi klarar det, utan problem, det vet jag!"

 Jag tror fredrik blir en bra far, och Jill en bra syster, hon är så söt när hon ser barn o bebisar, säger man "titta en bebis" så blir hon som en liten gullig valp som bara "åååh, jag vill hälsa, snälla matte."

  När Fredrik o jag började göra små försök att bebis skulle bli till så räknade vi mer med att få hålla på i något år minst, men den ville bli till fort.
 har alltid hört o tänkt att om man verkligen vill o känner sig stressad o verkligen längtar så är de svårare att få barn, men att så fort man lugnar sig o tänker "den kommer när den kommer" så dyker den upp, har hört många det varit så för.
  Tydligen var vi för lugna o sansade, så det vart vår tid direkt, iaf...vi är sååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå glada över att det blev som det blev, den är så önskad o längtad efter. <3

Hittade denna på Liberos sida, lite rolig.
  Stämmer gör den nog inte, men vad stämmer till 100% egentligen?
 Dom kan ju ha fel på vad de e för kön även på ultraljudet, man kan inte va säker förens man har den lilla i famnen.
  Men om jag förstår kalendern rätt, så är det isf en flicka i min mage. =P
   << Klicka för större.

Ni mammor som fått barn nyligen kan väl skriva en kommentar om Kalendern stämmde på er, vore lite kul o se hur många den faktiskt lyckas passa in på. =)

Klicka på min bebis, den kan snurra, vinka och annat. =P >>

   Nu har vi tagit det stora steget.
Igår 6/6-2010 så gifte sig jag och Fredrik oss.
 Våra föräldrar närvarande, då vi inte ville ha något stort och livligt party.

Allt gick bra, och nu har vi varandra, för alltid.
  Och när lillelilla tittar ut så är vi allihoppa en enda familj, inge krångel.

Känns så skönt att ha det ur vägen.

    Så lycklig. =)

Iaf, vi var ju has barnmorskan den 2 Juni, hon skulle ta blodprov, och jag hatar ju sprutor, så jag grät som en tok, men det gick bra.
  Dock är jag fortfarande öm o lila i armväcket, men får skylla mig själv att jag inte satt 1000% still.

  Sen den 5e var vi i stockholm hos mina föräldrar, för jag skulle jobba 11-16, och efter en halvtimme på jobbet började jag se suddigt, mest på vänster öga... jag tänkte att det går nog bort om jag dricker ordentligt, men de höll sig kvar, o sen började kordinationen bli lite fel, och jag domnade bort i handen o lite i käken..
 Jag kunde inte riktigt se all text om jag försökte läsa en rad, hur stor den en var, och jag vart lite skrämd.
  Fick ringa sjukhus, och dom tyckte jag skulle åka in direkt ifall det var en propp.

 Mamma skjuttsa mig, o stannade alla 4timmarna vi var där.

  Fick ta blodprov, vilket gick bättre denna gång, och  det syns inte alls att jag är stucken.
  Dom tog tempen o blodtryck, men verkade inte hitta något fel.

bortdommningarna kom o gick under dessa 4timmar, tills dom örsvann, men ist kom en förskräcklig huvudvärk...jag trodde jag skulle dö.

  jag fick två verktabbletter som inte skulle påverka bebisen, och dom ville ha kvar mig över natten, men eftersom mitt bröllop skulle komma dagen efter så kunde jag inte, så jag fick åka hem, om jag lova att komma tillbaka om det vart värre, eller kom igen.

  Idag mår jag bra, igår innan bröllopet spydde jag små skvättar tre gånger, men tror det var mycket nervositet.

 huvudvärken är helt borta, och nu har jag bara en rinnig näsa, eftersom jag satt i helterneck klänning i skuggan en stund igår, solen flytta på sig väldigt fort.

Vi ser lite stela ut på bilden...nervösa. ;)  

Iaf, ska se om man kan ta sig an mer disk, vart ju lite efter igår. =)

   Lycka till alla.